Blodomloppet och blodet utgör kroppens viktigaste transportsystem. Cirkulationssystemet delas in i stora och lilla kretsloppet. Det består av hjärtat och blodkärlen, där det senare kan delas in i artärer, kapillärer och vener.
Cirkulationssystemet med hjärtat och blodkärlen utgör tillsammans med blodet det viktigaste systemet för transport i kroppen. Blodet transporterar syre, näringsämnen och vatten till kroppens vävnader samt avlägsnar koldioxid och andra slaggprodukter från kroppen. Dessutom transporteras bl.a. vita blodkroppar, hormoner och värme.
Hjärtat är ett muskulärt hålformigt organ med två förmak och 2 kammare. Hjärtats funktion är att fungera som pump i hjärt- och kärlsystemet. Hjärtat är fantastiskt, det pumpar runt 5 liter blod på 5 minuter och på en timme kommer det att ha pumpat runt 300 liter blod med hjälp av cirka 4200 hjärtslag.
Blodkärlen
Blodet leds runt i kroppen genom blodkärlen, som är som små rör och är indelat i tre huvudtyper kallat artärer, kapillärer och vener.
Hjärtat pumpar ut blodet i kärlen genom att dra sig samman och därmed trycka ut det blod som ryms i hjärtats hålrum (förmak och kammare). Blodtrycket driver runt det syresatta blodet i cirkulationssystemet, först genom artärerna och sedan ut perifert genom kapillärerna och sedan tillbaka till hjärtat genom venerna. Blodtrycket är högst i artärerna och lägst i venerna. Blodkärlen är uppbyggda av bindväv och glatt muskulatur med insidan täckt av ett glatt epitelskikt.
Hjärtat pumpar ut det syresatta blodet i ett nätverk av blodkärl, de så kallade artärerna eller pulsådrorna. Det börjar med stora pulsådror för att sedan förgrena sig i mindre och mindre, så att blodet kan fördela sig i hela kroppen och alla dess organ.
Artärerna är elastiska, så de kan utvidga sig varje gång hjärtat pumpar ut blod och drar sedan ihop sig efteråt. På så sätt blir stötvågen av blod från hjärtat ”mjukare” än om artärerna vore helt styva och oeftergivliga. Detta är ett kontinuerligt pågående system. Man kan känna pumpmekanismen genom att lägga ett par fingrar över en artär och då känna den stötvåg av blod, som kallas för pulsen och därmed räkna pulsslagen per minut. Vid behov kan kroppen själv ändra blodflödet till ett bestämt område genom att förändra de mindre artärernas diameter. Dessa kallas för arterioler. När muskulaturen slappnar av utvidgas arteriolerna och blodtillförseln ökar. Omvänt minskar blodflödet vid sammandragning. Allt detta styrs av det sympatiska nervsystemet.
PASSA PÅ: Visste du att nya kunder kan prova Medox gratis i 30 dagar? Klicka här för att läsa mer.
Kapillärerna
Från de mindre artärerna kallade arteriolerna går blodet perifert i kroppen över i ett mycket stort nätverk av kapillärer. En vuxen människas kropp innehåller runt 100 000 km av kapillärer. Dessa mycket tunna kärl försörjer kroppens vävnader och organ med syre och näringsämnen på ett effektivt sätt, eftersom de är tunna och innehåller ingen muskulatur. Därmed kan syre, vätska och näringsämnen lätt komma ut från blodet till omkringliggande vävnader och dess celler. Av just den anledningen är kapillärsystemet så viktigt, eftersom effekterna av försämrad perifer cirkulation snabbt leder till försämring av de celler och vävnader som ska nutieras och syresättas. Speciellt märkbart blir det i vävnader som har mycket höga krav på syresättning och bra blodflöde, exempelvis i hjärnan eller syncellerna i ögats näthinna.
Vener
Från kapillärerna samlas det näringsfattiga blodet i små vener, som sedan går ihop till större vener och slutligen i några få större vener, som för blodet tillbaka till hjärtat för att få en skjuts upp genom lungorna (lilla kretsloppet) för ny syresättning och avlämning av koldioxid innan blodet går tillbaka till hjärtat för att få ny skjuts ut i kroppen. Venerna har en struktur som liknar artärernas, men är tunnare och har mycket mindre glatt muskulatur. Därmed har venerna inte artärernas förmåga till sammandragning, men det finns klaffar i venerna som hindrar blodet från att rinna bakåt utan hela tiden trycks framåt med hjälp av blodtrycket och muskelpumpen.
Muskelpumpen
När vi rör oss och därmed använder musklerna som ligger intill venerna t.ex. benen och armarnas muskler, så trycker de på venerna och pressar blodet mot hjärtat. Venklaffarna ser till att blodet inte rinner bakåt. Denna kroppsmekanism kallas för muskelpumpen och är viktig för hela blodcirkulationen som en del att pumpa runt blodet i kroppen.
Står vi stilla länge eller sitter så vi inte rör på musklerna, kan vi riskera att mycket blod samlas i benens vener och har svårt att gå tillbaka till hjärtat. Detta kan leda till dålig blodförsörjning i resten av kroppen. Därför är det viktigt att röra på fötterna och benen när man står stilla länge, så att blodet kan snabbare gå tillbaka till hjärtat och igen syresättas och då ut i kroppen med näringsämnen.
Stora och lilla kretsloppet
Cirkulationssystemet består av två skilda delar med det så kallade stora och lilla kretsloppet, som står i förbindelse med varandra genom hjärtat. Blodkärl från hjärtat till lungorna och åter till hjärtat kallas för lilla kretsloppet. I lungorna blir blodet av med koldioxiden och tar upp ny syrgas, som med hjärtas hjälp förs vidare ut i stora kretsloppet. Så alla andra kärl i kroppen tillhör stora kretsloppet både uppåt till hjärnan och ner genom bålen och benen. Det är också ute i det stora kretsloppet som blodet tillförs de näringsämnen vi får i oss genom mat och dryck samt hormoner och andra signalsubstanser tillförs från olika organ och som sedan levern kan bryta ner och omvandla det vi får i oss och där njurarna kan filtrera och rena blodet. Allt blod som kommer från stora kretsloppets vener till hjärtat pumpas vidare till lungorna för syresättning och sedan tillbaka till hjärtat och genom det stora kretsloppet till alla kroppens vävnader. Det är hela tiden en växelvis cirkulation i lilla och stora kretsloppet.
Blodtrycket
Det systoliska blodtrycket är det tryck som uppstår när hjärtmuskeln dra ihop (övertrycket). Det diastoliska blodtrycket är trycket som uppstår när hjärtmuskeln slappar av (undertrycket). Blodtryck på 120/70 utläses 120 över 70, där 120 är det systoliska trycket. Normalt blodtryck anses vara 120/80 och därunder. Högt blodtryck (hypertoni) anses vara tryck över 140/90 i vila. Högt blodtryck beror på att de yttre kärlen drar ihop sig, så blodet får svårare att nå ut i kapillärerna, vilket kan bero på en mängd olika orsaker inkluderat övervikt. Det är därmed viktigt att det höga blodtrycket behandlas, så näringsrikt och syrerikt blod kommer ut till de perifera cellerna och vävnaderna, så dessa inte påverkas negativt.
Vätskebalansen
Vätskebalansen har också stor betydelse för cirkulationssystemets funktion. Vätskebalansen påverkas av mängden vatten, salt och kalium som intas via föda och dryck. Det bildar balansen mellan kroppens vätska, natrium och kalium, vilket regleras av njurarna. Njurarnas aktivitet regleras fysiologiskt i sin tur av bl.a. blodburna hormoner, som utsöndras som svar på stimulering från autonoma nervsystemet.
Vätskebalansen beskrivs som vatten mellan kroppens olika vätskerum: det intracellulära (cellerna), det interstitiella (mellanrum mellan cellerna) och det intravasala (blodkärlen). Det pågår mellan dessa ett ständigt och snabbt utbyte av vatten och salter som natrium och kalium.
En volymrubbning i ett av vätskerummen påverkar de övriga. Vid en blödning med minskad blodvolym, så tränger vätska snabbt in i blodbanan från det interstitiella rummet.
Vätska är helt nödvändigt för livet.
Men vi behöver inga stora mängder för att hålla oss levande och friska, tvärtom kan stora mängder vara skadligt. Vätska ska intas med måtta. Normal behöver man cirka 1,5 – 2 liter per dygn från kost och dryck. Bästa sättet att hålla koll på vätskebalansen är att kolla färgen på urinen när man kissar. Om färgen är ljusgul, så dricker man lagom mycket.
Cirkulationssystemets viktigaste funktioner – en uppsummering:
- Transportera näringsämnen från mag-tarmkanalen till organ och perifera vävnader.
- Transportera avfallsprodukter från vävnaderna till de organ där de utsöndras.
- Transportera syre från lungorna till vävnaderna och transportera koldioxid den motsatta vägen från vävnaderna till lungorna för utandning.
- Stabilisera organismens inre miljö med avseende på bland annat pH, joner och vätskemängd.
Hur håller man cirkulationssystemet i god form?
Viktigt är att man rör på sig, så att blodet hela tiden kan cirkulera runt på ett bra sätt och att goda näringsämnen tillförs kroppen genom mat och dryck. Likaså att man är ute i friska luften och rör sig, så mår kroppen bra. Det behövs inga stora åtgärder utan promenader regelbundet dagligen gör att muskler och blodomloppet hålls igång, men fysisk aktivitet är viktig för att cirkulationen ska fungera på bästa sätt.
Sedan är näringsämnen från mat och dryck också viktiga för att kroppen och dess blodcirkulation ska må bra och att goda näringsämnen tillförs kroppens celler ute i vävnaderna.
Bra fetter, mycket fibrer och tillförsel av antioxidanter, som finns i grönsaker, frukt och bär, är rena supermaten för hjärtat och dess blodomlopp. Det är viktigt i kosthållningen med ett större inslag av frukt och grönt och mindre rött kött och i stället mer fisk och skaldjur, baljväxter, bär och nötter som gör underverk för hjärtat och blodkärlen.
Här några förslag till nyttigheter för blodomloppet
- Bra fetter. Använd vegetabiliskt fett som basfett. Olivolja är t.ex. också rik på antioxidanter. Kroppen behöver fett, men vissa fetter är skadliga. Enkelomättade fetter från olivolja, rapsolja, nötter och frön är nyttiga liksom Omega-3, som det finns i både rapsolja och fet fisk. Att äta bra fetter är mycket viktigt enligt forskningen.
- Bönor och linser. Baljväxter innehåller gelbildande fibrer och vitaminer. Fibrerna ger en god mättnadskänsla och bidrar till normala blodfetter, vilket är viktigt för blodomloppet.
- Grönsaker. De är kalorisnåla med mycket fibrer och antioxidanter. Att äta grönsaker från hela färgpanelen gör att man får i sig många goda näringsämnen. Antioxidanter bidrar till att skydda kroppens celler mot oxidativ stress.
- Frukt och bär. Dessa har ett högt innehåll av antioxidanter och gelbildande fibrer samt vitaminer och mineraler. Antocyaninerna i frukt och bär har goda egenskaper för att bidra till blodkärlens normala funktion samt normal perifer genomblödning. Frukt och bär är alltså mycket nyttiga för hjärtat och hela blodomloppet. De svenska blåbären är t.ex. speciellt rika på antioxidanter i form av antocyaniner, som är det blåsvarta färgämnet i bären. Antioxidanter skyddar kroppens celler mot oxidativ stress, vilket bl.a. betyder att de fleromättade fetterna skyddas mot härskning.
- Lax och skaldjur. Innehåller de goda Omega-3 fettsyrorna, som kroppen hela tiden behöver tillskott av. Dessa fetter vet man skyddar hjärtat och blodkärlen genom att blodfetterna hålls på en normal nivå.
- Nötter och mandlar. Dessa innehåller också mycket bra fetter, fibrer, proteiner, vitaminer och mineraler som är nyttigt för hjärtat och blodomloppet.
- Träning. Det är en viktig del för att hålla hela blodomloppet i god kondition och funktion. Men träning skapar också bättre förutsättning för att nyttja kroppens antioxidant-depåer på ett bättre sätt och förbättra kroppens egen förmåga att bilda antioxidanter.
- Vätska. Vatten är den bästa vätskan att tillföra kroppen, eftersom den ger just vätska och inte en massa onödiga kalorier.
Blåbär bidrar till blodkärlens normala funktion och till normal perifer blodcirkulation
Med ovan som bakgrund så förstår man att blodkärlens normala funktion och normal perifer blodcirkulation är komplicerad för att få ut näringsämnen perifert till våra celler och vävnader. Det kräver att man sköter sitt normala liv med intag av näringsämnen, motion och vila på bästa sätt. Idag utsätts vår kropp och blodomloppet för en hård press genom all för mycket stillasittande framför datorer, TV och mobiltelefoner samt för lite motion och inte alltid en genomtänkt kost.
Kost och motion är viktiga delar för att hålla igång ett väl fungerande hjärt- och kärlsystem. Det har gjorts mycket internationell forskning på vilka näringsämnen som är viktiga för blodfetterna och blodkärlens funktion. Det rekommenderas att man får i sig tillräckligt av nyttiga fetter, vitaminer, mineraler och antioxidanter. Bär, frukt och grönt är känt som viktiga källor till naturliga antioxidanter och antocyaniner. Blåbär har visat sig ha ett mycket högt innehåll av detta och speciellt de nordiska, vildväxande blåbär som gör både mun och fingrar lila. Därför är blåbär nyttiga för blodomloppet. EFSA, som är den Europeiska livsmedelsmyndigheten, har i sitt system för hälsopåståenden om blåbär, att dessa bidrar till blodkärlens normala funktion och normal perifer blodcirkulation.
Medox är ett kosttillskott, som innehåller koncentrerade blåbär med sina antocyaniner, vilka fungerar som antioxidanter. Blåbär har visat att de bidrar till blodkärlens normala funktion samt normal perifer blodcirkulation.
hämta ditt prova på-erbjudandet här
Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost samt hälsosam livsstil.
