Ingenjör Fredrik Veire kokar blåbär. Det kanske kan sänka din vilopuls.

Hans namn var Sjur Svaboe. Nu hade han fått korn på något lockande.

För många år sedan blev han känd som grundare av dataföretag. På 80-talet var han dessutom med och utvecklade ett enkelt test som användes att få reda på om folk hade hjärt-/kärlsjukdomar eller diabetes. Patentet såldes till Nycomed och vidare till Axis Shield. Idag används det av 24 000 läkarmottagningar runt om i världen.

I slutet av 1998 kontaktades Svaboe av två vetenskapsmän. Den ena var professorn i kemi vid universitetet i Bergen, Øyvind M. Andersen, ursprungligen från Haugesund. Den andre var Dr. Sc. Rune Slimestad från Nærbø, som forskade tillsammans med Andersen.

På laboratoriet i Bergen hade de utvecklat sätt att utvinna färgämnen, bland annat från skalet på blåbär och svarta vinbär. Dessa ämnen kallades antocyaner, en typ av flavonoider. De ger bär, grönsaker och blommor röd, blå och svart färg och kan utgöra växternas försvar mot sjukdomar.

Forskning i Andersens grupp, bland annat i samarbete med Haukelands sjukhus och det molekylärbiologiska institutet vid universitetet i Bergen, hade tidigare visat på dessa ämnens gynnsamma effekter i samband med cancer och HIV.

Slimestad och Andersen ville undersöka om det fanns en marknad för antocyanerna. De fick hjälp av Thrond Thomassen, en geofysiker som hade jobbat i oljeindustrin i Stavanger. Nu ledde han projektet Forny Bergen (Förnya Bergen). Det gick ut på att använda pengar från Forskningsrådet på forskningsresultat som skulle kunna utnyttjas affärsmässigt.

Thomassen upptäckte att Slimestad och Andersen var de främsta i världen på att utvinna naturliga ämnen. Efter en tid fick de båda forskarna kontakt med Sjur Svaboe, Gitle Dysjaland och Torleiv Bilstad. Tillsammans bildade de företaget Polyphenols. En vecka efter att företaget skickat ut offerter om antocyaner till potentiella kunder, hade det kommit ordrar från 60 forskningsinstitut över hela världen.

Varför inte lansera antocyaner från blåbär och svart vinbär som kosttillskott för människor? Männen bakom Polyphenols gick ett steg vidare. Man grundade företaget Medpalett Pharmaceuticals och lanserade Medox-kapseln.

Detta var ett projekt i Sjur Svaboes smak. Det behövdes mycket pengar och risken var hög. Om Medpalett skulle lyckas, om än inte "rädda världen", så skulle det ta lång tid.

Sandnes, 2003. Forskningschefen Einar Bakstad höjde champagneglaset med äkta champagne. Det var emellertid något syntetiskt han och medarbetarna på Hanabryggene firade.

Forskaren Veslemøy Navrestad hade lyckats med att göra en antocyanmolekyl som helt liknade naturens.

Det patenterade komplexet med 17 antocyanmolekyler i Medox heter MP 865. Navrestad hade formligen plockat bort dem en efter en och avtäckt de minsta beståndsdelarna, innan hon byggde upp en likadan syntetisk molekyl i laboratoriet. Den patenterades direkt.

 Einar Bakstad hade tagit sin doktorsgrad i Amsterdam och arbetade där när han hämtades till Hanabryggene. Det blev hans uppgift att leda forskningen i företaget Biosynth, Medpaletts yngre systerföretag. Uppdraget var att framställa Medox antocyaner syntetiskt. Sedan Navrestads genombrott har man klarat av att tillverka flera av de 17 molekylerna. Idag är Biosynth det enda företaget i världen som kan syntetisera antocyaner i större skala och medarbetarna jagar nu de mest aktiva beståndsdelarna i MP865.

Folk från läkemedelsföretag har redan knacka på dörren till Biosynth. Syntetiska antocyaner kommer nämligen att ingå i framtida mediciner. Hittills har vd Kristian Larsen och Sjur Svaboe sagt nej till friarna. När syntetiska antocyaner senare ska utvecklas till varor på apotekens hyllor, blir det troligen nödvändigt att ha miljarderna i ett farmaceutiskt företag i ryggen.

Stavanger, 2005. Med.dr. Finn Finsnes drog ett djupt andetag. Han hade just läst brevet från Statens livsmedelsverk. Vad nu då?

Finsnes är hjärt- och lungläkare med doktorsgrad i astma. Till hans mottagning på Kirkegatan i Stavanger kommer 2000 nya patienter varje år, de flesta för att undersökas angående lungsjukdomar. Patienterna undersöks på löpande band med moderna mätinstrument och bjuder på goda forskningsmöjligheter.

Universitetets etiska kommitté i vårdområdet hade godkänt ett forskningsprojekt    dr. Fisnes planlagt. Han ville veta om Medox lindrade astma.

Sjukdomen är en inflammation som angriper bronkiterna. Musklerna på bronkiternas utsida dras ihop och slemhinnorna på insidan svullnar. Följden är en tung andning, pipande i bröstet och hosta på grund av ändrad luftcirkulation.

Ingen känner till den fullständiga orsaken till astma. Finsnes började misstänka inflammation som en systemsjukdom. Han hade lagt märke till att astmatiker ofta hade inflammation i näsan. Dessutom retades hans nyfikenhet av en artikel i Aftenbladet år 2003. Den handlade om ett pilotförsök på Ullevåls universitetssjukhus. I försöket deltog 18 friska personer. Då de fick Medox sjönk CRP-nivån omkring 30 procent. CRP är en markör för inflammation i kroppen.

Dessutom hade Finsnes läst om en italiensk studie där handbollspelare fick en kraftig antioxidant i form av extrakt från blodapelsin. Huvudmolekylen i extraktet var densamma som i Medox. Handbollsspelare och andra idrottare pressar kroppen hårt, så att det kan uppstå oxidativ stress. Den oxidativa stressen sjönk hos de spelare som fick antioxidanten. Hurdå?

När kroppen förbränner syre, spaltas det till så kallade fria radikaler. Om det blir för många av dem, kallas det oxidativ stress som skadar cellerna. Detta sker vid inflammationer. I en frisk kropp som får tillräckligt med frukt och grönsaker, finns det vanligtvis tillräckligt med antioxidanter att hålla de fria radikalerna i schack.

 Antocyanerna i Medox är kraftiga antioxidanter. Utan att sätta igång ett vetenskaplig försök, gav Finsnes allergikerna och astmatikerna bland patienterna de mörkröda kapslarna. Några sa att de blev bättre. Med Finsnes ställde sig skeptisk. Försök på andra ställen visade att en tredjedel av astmatikerna som fick verkningslösa placebopiller, ansåg att besvären lindrats. Därför ville Fisnes gå vetenskapligt tillväga. Astmapatienter kan testas med apparater som ger pålitliga resultat. Han förberedde därför ett så kallat dubbelblint placebokontrollerat försök. Det vill säga att försökspersonerna får placebomedicin under en period och Medox under en annan. Men varken de, Fisnes eller hans medhjälpare fick veta vad som var vad förrän efteråt.

Försöket var igång med 40 frivilliga kvinnor och män i åldern 12 till 70. Då kom brevet från Statens livsmedelsverk. Försöket måste genast avbrytas.

 Medox var ett kosttillskott. Men om man ska undersöka om ett kosttillskott har verkan på människor, klassas det som ett läkemedel. Därför måste Finsnes ansöka om EU-godkännande av sitt försök, skrev Statens läkemedelsverk. Att skriva en sådan ansökan är ett stort arbete.

Dr. Finsnes andades djupt igen. Så bet han ihop tänderna. Han skulle använda kvällar och nätter till arbetet med ansökan. Förhoppningsvis skulle Medox-försöken kunna börja hösten 2006.

Oslo, 2006. Inne på veterinärkliniken på Nordberg i Oslo tassar en 10 år gammal engelsk setter. Veterinären Geir Erik Berge lyssnar på ägarens tråkiga historia. Hunden har börjar tassa runt i huset om natten i stället för att sova och det händer att den stolta fågelhunden bajsar inne.

Begynnande demens, tror veterinären. Hos gamla hundar är förändringen i hjärnan lika stor som hos till åren komna tvåbenta och mekanismerna är desamma. Därför forskas det mycket kring demens på hundar. Under livets lopp blir det fler fria radikaler i cellerna och skadorna de orsakar ackumuleras. Därför behöver settern antioxidanter för attspåra upp och ta knäcken på de fria radikalerna, på samma sätt som han själv blivit baneman för många ripor.

Veterinär Berge rekommenderar Medog - en fyrbent bror till Medox och med ungefär samma innehåll. Han är specialist i firman Lifeline. Firman tillverkar Medog i samarbete med Medpalett.

Berge berättar om en gammal hundägare som började ta kapslarna samtidigt med jycken. Efter en tid berättade sönerna att fadern hade blivit mycket kvickare i huvudet.

I samarbete med kollegor har Berge utfört en informell förstudie med Medox (senare Medog). En stor grupp hundar fick kapslarna och det ser ut som om de förebygger demens, dämpar skadeverkningarna eller botar demens om den inte är för långt gången. Studien uppmuntrar till vidare vetenskapliga försök.

I USA utfodrades gamla, dementa råttor med antocyaner från blåbär. Det visade sig att de lärde fortare, kom ihåg bättre och gjorde hälften så många fel som kontrollråttorna utan antioxidanter i maten. Dessutom fick antocyandjuren mycket mindre cellskador av stroke och blodpropp, därför att antocyanerna skyddade hjärncellerna.

Sandnes, 2006. Sjur Svaboe gnistrar. Han har tillräckligt med energi att ersätta en av de planerade vindkraftverken på Høg-Jæren. Men han är redan uppslukad av företag som drivs av hjärnkraft. Omkring honom i teknologicentret på Hanabryggene i Sandnes finns det både stora och djupa tankar.

Tillsammans med sin mångårige parhäst, Kristian Larsen, inspekterar grundaren Polyphenols produktionsanläggning. Här läggs skal från blåbär och svarta vinbär i alkohol. Antocyanerna skiljs ut i glaskolvar eftersom molekylerna i bären har olika densitet.

Efter en komplicerad process skickas rena och mycket dyra antocyaner från Hanabryggene till forskningsinstitutioner i alla världsdelarna. Professor Jeffrey Blumberg på Antioxydant  Research Laboratories på Tuft University i Boston säger att vi är bäst i världen på det här, berättar Svaboe.

Två män bakom ett glasfönster är iförda munskydd och gummihandskar. Små kapslar förseglas i folie och förpackas. Medox står det på askarna. Först skickas skal från blåbär och svarta vinbär till Sandnes, där de läggs i alkohol och syror, filtreras och destilleras under lågt tryck, så att kokpunkten ligger lågt. Antocyaner mister nämligen mycket verkan om de värms upp för mycket. Sedan torkas molekylerna till pulver i kväve, eftersom syre skadar dem, innan de hälls i kapslar av cellulosa.

Sjur Svaboe sätter sig vid kontrollbordet under bjälkarna på det båthusliknande bygget på Hanabryggene. Han tänker framåt, så som han alltid gjort. Moderbolaget Biolink Group har fyra fina döttrar med sammanlagt 18 anställda: Polyphenols, Medpalett, Biosynth och Biochem, som riktar sig till veterinär- och havbruksmarknaden. Sedan 1998 har 70-80 miljoner investerats i Biolink och Svaboe är största delägare.

Svaboe hör politikernas talkör: Vi kan inte bara leva på olja, gasoch lax i landet. Vi måste ha kunskapsbaserad industri. Svaboe drar igång en sådan industri, men det kostar mycket tid och pengar. De sex miljoner Medox-kapslar som har sålts på apotek och hälsobutiker sedan 2001, har gett Medpallet vinster, men sammanlagt går de fyra företagen i Biolink med minus.

Ska Medox-kapseln bi en internationell framgång, räcker det inte med att många av dagens användare berättar att de blivit bättre av det ena och det andra. Svaboe och hans molekylmedarbetare vill att effekterna är vetenskapligt dokumenterade.

Det forskas intensivt på antocyaner i hela världen. Vi talar om råttrace, men inte bara med råttor. Medox är med i startfältet i flera länder. Biolink samarbetar med fem europeiska universitetssjukhus och har inlett samarbete med cancerforskare på Cleveland Clinic i USA. Forskare på Karolinska sjukhuset i Stockholm studerar kapselns inverkan på bland annat diabetes, njursvikt och oxidativ stress. Men troligen kommer genombrottet för Medox först i hjärta och blodådror.

Oslo, 2006. Professor Leiv Sandvik på Ullevål studerar ännu en gång siffrorna från vilopulsförsöket där 120 friska människor mellan 40 och 77 år i tre veckor åt Medox eller placebomedicin– utan att läkare och försökspersonal visste vad som var vad. Det visade sig att vilopulsen sjönk hos försökspersonerna som fick Medox. Man måste träna mycket för att få en sådan, tänker Sandvik.

1998 fick tre forskare nobelpriset för upptäckten av vad som kontrollerar blodådrornas väggar. En pytteliten gasmolekyl och en fri radikal, kväveoxid, var de viktigaste signalämnena, fastslog forskarna. Senare studier visar att antocyaner minskar den oxidativa stressen och att antocyaner utvidgar ådrorna och gör väggarna glattare. Därigenom strömmar blodet mer obehindrat och hjärtat får mindre arbete.

Under senare har det forskats mycket för att ta reda på om antioxidanter är bra för människors hälsa, men med nedslående resultat. Kanske har doserna varit för låga, undrade Sandvik. Han hade hört rykten om att man i Sandnes producerade kapslar med ovanligt högt innehåll antioxidanter. Därför tog professorn kontakt med Medox-leverantören. Inte tvärtom. Detta är fri och oavhängig forskning.

Han kan inte såga något mer om vilopulsförsöket, eftersom det ännu inte är publicerat i en vetenskaplig tidskrift. Nu förbereder forskare på Ullevål en studie där blodtrycket mäts på råttor utfodrade med Medox. Senare står troligen människor i tur. En japansk studie visar att råttor med för högt blodtryck sänkte det redan efter sex timmar efter att de hade intagit antocyaner.

Kanske kan man med tiden tillverka en blodtryckssänkande medicin i Sandnes, tänker Sandvik. Marknaden finns: Varje år säljs det preparat för en miljard kronor i landet, och för omkring 400 miljarder i världen.

Artikeln är från Stavanger Aftenblads fredagsbilaga, pluss, 24. februari 2006,  skriven av Ludvig Lorentzen.